onsdag 18 november 2015

Max Porter på English Bookshop

När jag var i London under höstlovet och strosade inne på Foyles, så upptäckte jag Max Porters bok Grief is the Thing With Feathers och började läsa i den. Någon timme senare tittade jag upp och insåg att jag fortfarande stod i foajén på Foyles, trots att jag några sekunder innan läst en helt fantastisk historia om sorg. När man hittar en sådan bok som får en att glömma bort tid och rum är det nästan ett brott om man inte köper boken, så jag köpte den och har tänkt mycket på den sedan dess. När jag sedan kom hem och såg att English Bookshop skulle ha en författarkväll med just Max Porter den sjätte november (!) kände jag att jag måste dit.

På vinst och förlust gick jag dit samma kväll och det fanns som tur var biljetter kvar. Det var ett underbart samtal mellan Lasse Winkler, tidigare chefredaktör på Svensk Bokhandel och Fyrahundrafemtio (vars död jag fortfarande sörjer) och Porter som lyftes av Winklers entusiasm för boken och Porters uppläsningar av flera stycken. Hans uppläsningar var helt magiska och när han fick frågan av en kvinna i publiken om han inte skulle ta och spela in sina uppläsningar svarade han försynt att han hatar ljudet av sin egen röst. Så himla synd på en så fantastisk uppläsare. Innan Porter började jobba som redaktör för Granta jobbade han på bokhandeln Daunt books och samtalet kom att präglas av bokhandlaranekdoter såväl som hans egen syn på litteratur och skrivande. Han sa bland annat att läsare söker sanningen i fiktionen, vilket jag inte slutat tänka på sedan dess. Jag har aldrig filosoferat över det faktum att jag söker sanningen i något påhittat, men det slår mig nu att det verkligen är så. Så himla lustigt det där med fiktion alltså.

Efter samtalet blev det naturligtvis tid för signering och jag hade som tur var med mig mitt exemplar från Foyles och berättade för honom hur jag hade stått mitt i foajén och läst boken.

 

Jag är också mycket imponerad av hur English Bookshop organiserade detta. Inte nog med att de konstant lyckas locka hit intressanta författarskap, denna gång hade de verkligen styrt upp med sittplatser och överhuvudtaget plats att stå, något som jag kritiserade efter evenemanget med Jen Campbell. En eloge!

PS. Oroa er inte, jag lämnade inte bokhandeln tomhänt eftersom jag köpte diktsamlingen Crow av Ted Hughes som Porters bok är baserad på.

PS 2. Grattis på 20-årsdagen världens bästa bokhandel!

2 kommentarer:

  1. Ååh vilket fint sammanträffande med författarkväll! Det är få böcker som har fångat mig sådär att jag glömt bort mig inne i en bokhandel men jag minns att t.ex. Sofi Oksanens Stalins kossor var en sån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alltså, det var så länge sen jag hade den känslan, men den är ju värd att vänta på.

      Radera