torsdag 19 januari 2017

Vegetarianen - Han Kang

Idag är det recensionsdatum för Vegetarianen av Han Kang. Jag har tidigare skrivit om boken här.

PS. Glöm inte att hon nästa vecka gästar Internationell författarscen på Kulturhuset, där hon kommer att samtala med Yukiko Duke.

Sanning och skvaller - Curtis Sittenfeld

Idag är det recensionsdag för Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld. Jag har tidigare skrivit om boken här.

söndag 8 januari 2017

Läsåret 2016

Till en början hade jag tänkt göra en regelrätt årslista med mina bästa läsupplevelser från förra året, precis som jag gjort tidigare år. Men sedan gick jag se Roxane Gays läslista och tänkte att så vill jag också lägga upp min (för ärligt, jag orkar inte skriva någon liten rad om varje bok igen, om man vill läsa vad jag tyckte kan man faktiskt bläddra tillbaka i bloggen).

Under 2016 läste jag 46 böcker, vilket jag tror är något slags rekord. Det är i alla fall tre fler böcker än 2015 och det är ju alltid något.

TVEKLÖST ÅRETS BÄSTA LÄSUPPLEVELSER
My Brilliant Friend av Elena Ferrante
Homegoing av Yaa Gyasi
M Train av Patti Smith
The Yellow Wall-Paper av Charlotte Perkins Gilman
The Tidal Zone av Sarah Moss
The Mothers av Brit Bennett

UPPFÖLJARE SOM INTE VAR LIKA BRA SOM DEN FÖRSTA I SERIEN OCH SOM SPÅRADE LITE MYCKET, MEN SOM ÄNDÅ VAR JÄTTEBRA OCH JAG KAN KNAPPT BÄRGA MIG TILLS JAG FÅR LÄSA NÄSTA (OCH AVSLUTANDE) DEL
The Wise Man's Fear av Patrick Rothfuss

BÖCKER OM MENTAL OHÄLSA SOM JAG LÄSTE FÖR ATT KÄNNA MIG MINDRE ENSAM
Reasons to Stay Alive av Matt Haig
Ibland mår jag inte så bra av Therése Lindgren

BÖCKER SOM JAG HADE SVINHÖGA FÖRHOPPNINGAR PÅ MEN SOM INTE NÅDDE UPP TILL DEM
Eligible av Curtis Sittenfeld
Outline av Rachel Cusk
Hot Milk av Deborah Levy

BOK SOM JAG TYCKTE PÅMINDE OM STATION ELEVEN, SÅ DÅ LÄSTE JAG DEN, MEN JAG VET INTE OM DEN VAR SÅDÄR SUPERBRA SOM STATION ELEVEN (OCH DET ÄR ORÄTTVIST ATT JÄMFÖRA, MEN DET GJORDE JAG ÄNDÅ)
The Sunlight Pilgrims av Jenni Fagan

BOOKTUBE MADE ME READ THEM
Paulina & Fran av Rachel B. Glaser
Rush Oh! av Shirley Barrett
Sofia Khan is Not Obliged av Ayisha Malik

BÖCKER SOM JAG LÄSTE PÅ GRUND AV JOBBET
Gatukatten Bob av James Bowen
Formativ bedömning av Carolin Heyer och Ingeborg Hull
Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg
Jag är en tjuv av Jonas Karlsson
Om det var krig i Norden av Janne Teller
När jag inte hade nåt av Ison Glasgow och Emil Arvidsson

SVINHAJPAD BOK SOM ALLA VERKLIGEN TYCKER ÄR SÅDÄR SUPERKUL OCH ALLA BLURBAR PÅ FRAMSIDAN, BAKSIDAN OCH INSIDAN SA ÅT MIG SKULLE VARA DET, MEN JAG FÖRSTOD INTE VAD DET ROLIGA VAR OCH DET KÄNDES SOM ATT JAG TITTADE PÅ EN SITCOM MED PÅLAGT SKRATT OCH JAG VAR DEN ENDA SOM INTE FÖRSTOD NÅT
Where'd You Go Bernadette av Maria Semple

BÖCKER SOM JAG LÄSTE FÖR ATT JAG VILL LÄSA MER POESI
Crow av Ted Hughes
Search Party av George the Poet
Night Sky with Exit Wounds av Ocean Vuong
Bluets av Maggie Nelson

NOVELL SOM JAG LÄSTE MEDAN MINA ELEVER GENOMFÖRDE DET NATIONELLA PROVET I SVENSKA OCH JAG BORDE HA ARBETAT ISTÄLLET, MEN JAG VILLE VARA EN GOD LÄSANDE FÖREBILD
Ojura av Stina Stoor

DE ENDA UNGDOMSBÖCKERNA JAG LÄSTE I ÅR, SOM VISSERLIGEN VAR PÅ SVENSKA OCH ALLT, OCH SOM JAG VERKLIGEN VILLE ÄLSKA, MEN INTE GJORDE DET (SÅ JAG MÅSTE LÄSA FLER UNGDOMSBÖCKER NÄSTA ÅR, HELT ENKELT)
Gudarna av Elin Cullhed
Tschick av Wolfgang Herndorf
Stanna av Flora Wiström
Allt som blir kvar av Sandra Beijer

JUST DET, JAG LÄSTE FAKTISKT EN UNGDOMSBOK PÅ ENGELSKA OCKSÅ, MEN DÅ HADE JAG HELLRE VELAT SE OM "BATTLESTAR GALACTICA" IGEN FÖR DEN ÄR ETT BÄTTRE RYMDÄVENTYR
Illuminae av Amie Kaufman och Jay Kristoff

BOK SOM JAG LÄSTE FÖR ATT MIN TERAPEUT NÄMNDE DEN I FÖRBIFARTEN OCH JAG TVÅNGSMÄSSIGT KÄNDE ATT JAG VAR TVUNGEN ATT VARA EN DUKTIG FLICKA ÄVEN UNDER EN TERAPISESSION NÄR VI PRATADE OM ATT JAG JUST INTE SKA VARA DET
The Power of Now av Eckhart Tolle

Hur såg ert läsår 2016 ut?

onsdag 4 januari 2017

The Vegetarian - Han Kang

Som vegetarian blir jag naturligtvis nyfiken på en roman som heter just The Vegetarian och som handlar om en kvinna som blir vegetarian. Idag är det helt normalt och ingen höjer på ögonbrynen om någon bestämmer sig för att sluta äta kött (på sin höjd känner sig folk snarare hotade och tror att man med valet att sluta äta kött också tror att man är förmer än de som äter kött, fast man egentligen kanske bara bryr sig om sitt eget val och inte vill höra hur man pådyvlar sin egen världsbild när det är köttätarna som gör det, men I digress, detta är en bok vi pratar om, inte mitt liv), i alla fall i Sverige och därför tänkte jag att det kunde vara intressant att läsa om hur det är i Korea. Lägg dessutom till att jag är ett stort fan av Deborah Smith (@londonkoreanist på Twitter) som översatt boken och att jag dessutom aldrig läst en koreansk bok innan. Jackpot.

Nu visar det sig att titeln The Vegetarian är ganska missvisande egentligen. Ja, boken börjar med hur Yeong-hyes man blir bestört över att hon väljer att bli vegetarian efter en dröm hon haft och sedan får man se hennes familjs reaktioner på detta, men just vegetarianismen i boken är bara en parentes. Den större historien tecknar ett porträtt av en kvinna som faller offer för sitt eget psyke, men också för mäns objektifiering och överfall av henne.

The Vegetarian är indelad i tre delar och alla delar ger varsitt perspektiv på Yeong-hye, hennes vegetarianism och hennes stegvisa förfall. Vi får först hennes mans perspektiv. Han är en helt vanlig man, som tycker att hustruar bäst används som kuttersmycken och blir bestört när det visar sig att Yeong-hye varken vill infoga sig i mallen och dessutom verkar ha en egen personlighet utöver att vara hustru. Det andra perspektivet tillhör Yeong-hyes svåger som också objektifierar henne, men på ett helt annat sätt. Han är extremt attraherad av henne och hon agerar, ovetandes (?), som någon slags musa till honom då han är konstnär. Det sista perspektivet vi får är Yeong-hyes systers, In-hye, och det är också hennes perspektiv som får knyta ihop historien om Yeong-hye.

Det intressantaste i boken är tveklöst att Yeong-hye aldrig får komma till tals. Missförstå mig rätt; jag blev naturligtvis helt galen på att hon aldrig fick komma till tals. Inte nog med att alla perspektiv vi får i de tre delarna av boken objektifierar henne, boken i sig gör också det. Boken heter The Vegetarian. Punkt. Det är det hon är. Alla i boken har en egen etikett, ett eget perspektiv, att fästa på henne. Hustru. Musa. Syster. Objekt. Hela mitt exemplar av boken är fullt av understrykningar och kladd i marginalen där jag har undrat hur Yeong-hye reagerade, tyckte och tänkte i en viss situation. Vi får bara veta vad de runt omkring henne tolkar som hennes reaktion. Är det rätt tolkning eller skuggas personernas tolkning av vad deras åsikter och intentioner med Yeong-hye är? Ser de bara det de vill se? Det är otroligt intressant och det är precis sådan här litteratur som jag gillar som bäst. Ifrågasättandet av opålitliga berättare. Köper jag som läsare berättelsen med hull och hår? Tror jag på allt som berättarna ser och tolkar? Eller går jag emot dem just för att jag vill läsa in något helt annat? Jag kanske bara vill läsa detta som en feministisk historia som handlar om hur vi som människor alltid har objektifierat kvinnan och aldrig låtit henne komma till tals. Tänk om berättarnas tolkning av Yeong-hyes handlingar är korrekta och att det bara är jag som läsare som vägrar tro att det är sant? 

Förutom detta högst intressanta dilemma (och det som får mig att inse att jag verkligen älskar litteratur), så är Han Kangs språk mästerligt. Nu tycker jag det ibland kan vara problematiskt att läsa översättningar eftersom översättningar, likt berättarna, också tolkar en historia. En översättning blir ytterligare ett lager av tolkning att ta sig igenom, men utan att kunna ett ord koreanska så kan jag säga att Deborah Smiths översättning också är mästerlig och utan den hade jag aldrig fått ta del av Han Kangs historia. Deborah Smith och Han Kang är en otroligt bra kombination och det är inte svårt att se varför den vann Man Booker International Prize 2016. Jag beställer direkt den andra boken som finns översatt till engelska (eftersom jag vill läsa den i Deborah Smiths översättning), Human Acts (som är den första av Kangs romaner att publiceras på svenska under namnet Levande och döda) och väntar ivrigt på att mer verk av Han Kang ska översättas.

På svenska heter boken Vegetarianen och ges ut på Natur och Kultur i januari.

PS. Den 26 januari kommer hon till Internationell Författarscen på Kulturhuset i Stockholm. Hur glad är jag inte att jag köpte biljetter nu då? Vi ses där!

The Vegetarian
Han Kang (översättning: Deborah Smith)
Portobello Books
2016 (ursprungligen på engelska 2015)
183 s.

måndag 2 januari 2017

December 2016

Gott nytt år!

Jag hoppas att ni hade en fin nyårsafton och att ni redan hunnit få någon läsning gjord. Jag läste precis ut årets första bok (okej, jag påbörjade den under 2016) och känner mig rätt nöjd. Men först ska vi titta tillbaka på föregående års sista månad och hur min läsning såg ut då.

Under december läste jag ut tre böcker:
The Tidal Zone av Sarah Moss
The Mothers av Brit Bennett
Where'd You Go Bernadette av Maria Semple

The Tidal Zone tog väldigt lång tid för mig att läsa, främst på grund av att jag under december var sjuk, men den var verkligen värd all tid det tog för mig att läsa och jag tror kanske till och med att det kan vara förra årets bok för mig. Den hamnar definitivt på topplistan i alla fall.

Efter det tog jag mig an The Mothers, som jag läste relativt snabbt eftersom den var tvungen att lämnas tillbaka på biblioteket. Precis som Hot Milk av Deborah Levy började den väldigt bra och efter första kapitlet var jag fast och läste långt in på småtimmarna. Dessvärre höll den inte hela vägen för min del, men detta kommer jag att ta upp i ett inlägg på en blogg nära dig så fort jag får ner mina tankar i ord.

Förutom The Mothers hade jag också lånat både Where'd You Go Bernadette och Today Will Be Different av Maria Semple från biblioteket och båda behövdes läsas ut ganska omgående. Eftersom jag är en vän av ordning / offer för tvångstankar när det gäller just ordning, så ville jag gärna läsa Semples debut innan jag gav mig på uppföljaren, inte bara för att läsa böckerna i publiceringsordning, utan också för att Where'd You Go Bernadette har varit på min läslista hur länge som helst och jag minns speciellt kollegor på Pocket Shop som tjatade på mig att jag borde läsa den i princip varje arbetspass ett tag.

Jag gillade Where'd You Go Bernadette och tycker om att Semple valde att göra en bok av dagboksinlägg, mejl, rapporter, kvitton etc. eftersom det normalt inte platsar i "seriösa vuxenböcker" som en blurb sa, men jag tycker att den var på tok för lång och mysteriet med Bernadettes försvinnande, som ju är premissen för hela boken om man ska tro exakt all press kring boken, är bara en bråkdel av historien.

Efter Where'd You Go Bernadette började jag läsa i Today Will Be Different, men som ni ser i listan här ovanför läste jag aldrig ut den. Jag läste cirka 50 sidor, men var sedan tvungen att lägga ner den. Huvudkaraktären var på tok för osympatisk för mig och det är inte det att jag hatar osymaptiska huvudpersoner, tvärt om, men hon var också otroligt nedlåtande och jag klarar inte av att läsa om människor som beter sig så. Jag tror verkligen att varje bok kan ge en något, även de som man inte gillar, men jag tror det handlar mycket om i vilket sinnelag man är när man läser och jag var verkligen inte redo för en pessimist som är nedlåtande. Dessutom fick jag intrycket av att hon var exakt som Bernadette i Where'd You Go Bernadette och jag hade ingen lust att läsa samma historia en gång till (många på Goodreads verkar också tycka så). Jag är faktiskt ändå stolt över att jag lade ner boken, kanske tar jag lärdom från detta och kommer att bli nogrannare med vad jag faktiskt lägger ner min lästid på under kommande år.

December, och året, avslutades med att jag började läsa The Vegetarian av Han Kang, som jag i skrivande stund precis har läst ut (om jag hade läst ut den i december hade den lätt varit med på min årsbästalista kan man säga) och jag påbörjade även Getting Things Done av David Allen för att jag vill bli bättre på att strukturera upp allt jag behöver göra, främst i jobbet.

Vad avslutade ni förra året med? Är ni bra på att avsluta böcker ni inte gillar?

onsdag 28 december 2016

The Tidal Zone - Sarah Moss

The Tidal Zone var en bok som i somras nämndes i varenda booktubevideo och jag hörde aldrig något dåligt om den. Dessutom behöver man knappt nämna ordet "universitet" innan jag skriver upp boken på min att läsa-lista. Det spelar ingen roll att detta inte är en universitetsroman; jag bara älskar karaktärer/storylines/miljöer som har med universitet eller skola att göra på något sätt. Jag hade planerat att köpa boken i London i somras och som tur var hittade jag den på min favorit-second hand The Oxfam Bookshop för en bråkdel av originalpriset bara några veckor efter att den publicerats. Sedan kom såklart en massa bibliotekslån emellan, men under hela november var boken min följeslagare och hade jag inte varit sjukskriven under november och tappat all fokus, så hade jag läst ut den i ett nafs.

The Tidal Zone är Sarah Moss sjätte (!) roman och det är med den som hon till slut verkar ha fått sitt genombrott i Storbritannien. The Tidal Zone är historien om Adam, en hemmapappa och deltidslektor på universitetet, som en dag får ett telefonsamtal om att hans äldsta dotter Miriam helt plötsligt fallit ihop och slutat andas. Hon är för några minuter död innan hon lyckas räddas av skolpersonal och snabbt ditkallad ambulans och sedan får hon vara på observation på sjukhuset under flera veckor medan läkarna försöker komma på varför en ung och frisk flickas kropp bara slutar fungera. Adam är gift med Emma, en läkare som är mer på jobbet än vad hon är hemma och de har förutom Miriam också den yngre dottern Rose. The Tidal Zone är historien om hur alla i familjen försöker hantera mysteriet med Miriam; Miriam själv som inte är särskilt nöjd över att vara instängd på sjukhus, lillasystern Rose som tidvis har svårt med all uppmärksamhet som ägnas hennes storasyster, Emma som ju faktiskt är läkare själv och ibland verkar veta mer än Adam om vad som faktiskt drabbat Miriam och Adam som är den som är närmast barnen och sköter deras vardag, men hur ska det någonsin bli vardag igen när Miriam kan sluta andas när som helst?

Boken berättas från Adams berättarperspektiv och det märks väl hur mycket han älskar sina barn. Han är noga med vad de äter (väldigt hälsosamt), kan deras vanor och verkar alltid vara steget före dem. Det är uppfriskande att se en sådan engagerad pappa, för let's face it, litteraturen kryllar inte direkt av hemmapappor som låter sina fruar göra karriär medan de själva tar hand om hem och barn och dessutom gör det med stolthet. Moss skildrar skickligt de fördomar som kan uppstå när man som man i ett patriarkalt samhälle gör sådana sysslor som alltid varit tillskrivna som kvinnliga. Hon ifrågasätter normerna skickligt genom Adam, som ju är en universitetsutbildad intellektuell, men också genom Miriam som är en ung feministisk åsiktsmaskin. Adam beskriver till exempel hur han är den enda pappan som följer med barnen till skolan och hur han lär känna de andra hemmaföräldrarna, som alla är mammor, och hur han finner stolthet i hur väl han känner sina barn. Vid en incident när han tar med Rose till ett födelsedagskalas i simhallen tillsammans med de andra barnens föräldrar, bara mammor, så blir han tillsagd av receptionisten att han inte kan stå och titta på barnen som simmar för andra har klagat och finner det obehagligt. Samhället finner det alltså fel att en pappa ska få ha uppsyn på sin egen dotter i simhallen, för det kan misstolkas. Genom denna händelse ifrågasätter Moss våra uppfattningar och visar på hur absurda de ter sig.

Förutom den närmaste familjen till Miriam, så får vi dessutom också Adams familjs historia genom pappan som kommer på besök. Adams pappa är barn till två flyktingar som flydde till USA under andra världskriget och ville sedan att deras judiske son skulle följa livet de byggt upp i New York, men Adams pappa gav sig istället ut på en resa tvärs över hela kontinenten, för att slutligen hamna i England med Adams mamma. Moss undersöker skickligt hur vår historia påverkar de val vi gör idag, och hur händelser i nuet kanske förorsakas av eller kan besvaras med hjälp av vår familjs historia. Förutom Adams familjs historia får läsaren också ta del av biografin om Coventry Cathedral som han arbetar med, och det är så otroligt snyggt hur dessa kapitel om återuppbyggnaden av en trasig katedral motsvarar återuppbyggnaden av familjen. Inte bara hur familjen återuppbyggs efter Miriams anfall, utan också hur Adams familj återuppbyggs i USA efter andra världskriget.

It is not all right, but there is beauty. We have ways of saying that it is not all right, that there is death and suffering and evil, and they are the same ways we have had for hundreds of years. Buildings. Glass. Weaving.

Words.

Efter The Tidal Zone har jag verkligen fått mersmak och kommer definitivt att läsa mer av Sarah Moss, eftersom jag både gillar hennes språk och tematik. Nyss fick jag hem Night Waking som är den första delen i en trilogi, så nästa år kanske blir Sarah Moss-året. Jag hoppas.

I dagsläget verkar det inte finnas några planer på att ge ut The Tidal Zone på svenska, men jag hoppas att även förlagssverige får upp ögonen för Sarah Moss.

The Tidal Zone
Sarah Moss
Granta
2016
336 s.

lördag 24 december 2016

Jullovsläsning 2016

God jul! Hoppas att ni får en bra dag, vad ni än firar och hur ni än firar. Givetsvis hoppas jag att ni i alla fall får en stund till kvällen att slappna av med en bok och bara njuta av ledighet. Det är i alla fall vad jag planerar att göra.

I onsdags gick jag på julledighet och fram tills dess hade jag egentligen ingen aning om vad jag skulle läsa nu till julen. Denna ledighet är vi hemma i stan; vi åker inte till släktingar utanför stan och firar dessutom nyår hemma, så jag planerar att kunna slutspurta året med läsning. Igår fick jag hem den sista boken jag planerar att läsa under ledigheten och därför önskar jag er en god jul med denna bokhög.

Just nu läser jag The Vegetarian av Han Kang, snackisen som jag sedan i somras varit intresserad av att läsa. Nu är det äntligen dags och som bonus köpte jag även biljetter till hennes samtal med Yukiko Duke på Kulturhuset i januari. Nu när jag börjat läsa ser jag ännu mer fram emot detta samtal, förhoppningsvis kanske jag har börjat läsa på Human Acts (Levande och döda, som nyligen publicerades på svenska) också.

Utöver Han Kang planerar jag att läsa Morgon i Jenin av Susan Abdulhawa eftersom det är den första boken i min kompis Karins nya bokcirkel, som jag snällt blivit tillfrågad att vara med i och jag är ju inte den som bangar samtal om böcker. Sedan hoppas jag att jag får tid att läsa Zadie Smiths Swing Time som trillade ner i brevlådan när den släpptes eftersom den har varit förbeställd sedan urminnes tider. Jag började läsa på Hungry Heart av Jennifer Weiner, men jag hade ingen lust för non fiction just nu, så jag hoppas att den lusten återkommer innan den ska lämnas tillbaka till biblioteket.

Nu är jag nyfiken, vad läser du under jul?