måndag 29 februari 2016

Bokrea 2016

I år har jag inte varit lika pepp på bokrean som jag var förra året. Jag tror det beror på att jag inte jobbar i bokhandel längre och liksom inte är mitt i smeten. Dessutom har vi precis köpt en lägenhet, så jag känner mig lite fattigare än normalt. Detta hindrade mig dock inte från att åka till Akademibokhandeln efter jobbet och köpa några böcker. Detta blev mina val för denna gång:

Grejen med verb av Sara Lövestam: Jag har läst den och tyckte inte att den var så jättebra. Den var lite för käck för min smak och jag tror att den kanske var ett offer för höga förväntningar, men jag köpte den för att jag kan få inspiration till grammatiklektioner i den.

Britt-Marie var här av Fredrik Backman: Läsning inför ett eventuellt framtida projekt på jobbet.

Tyst av Susan Cain: Jag är introvert själv och har länge haft denna bok på min att läsa-lista, så jag slog till nu när det ändå var ett bra pris på den inbundna varianten. Dessutom tror jag att den kan hjälpa mig i mitt jobb.

The Most of Nora Ephron av Nora Ephron: Mitt favoritfynd! Jag älskar när de lokala Akademibokhandlarna plockar fram från sina egna restlager för där kan man oftast hitta de riktiga fynden tycker jag. De som är speciellt framtagna för rean och återfinns i varenda butik är ju inte så himla roliga. För den uppmärksamme/stalkerläsaren av denna blogg köpte jag denna i London förra året. Det exemplaret hade dålig bindning och omslag och gick sönder, därav lyckan i att finna detta exemplar med bättre kvalité.

I skrivande stund inser jag att jag ångrade mig när jag inte beställde Knausgårdpaketen på Bokus, del 1-3 och 4-6 så nu klickade jag i alla fall hem del 3 och paketet med 4-6. Nu är det bara del 2 jag inte har i inbunden, men den är slut på rean nu verkar det som...

Vad har ni köpt på rean?

söndag 28 februari 2016

Jag är en tjuv - Jonas Karlsson

Jag har länge varit en beundrare av Jonas Karlssons noveller, men aldrig tidigare läst en roman av honom. Inte ens God jul som jag verkligen är intresserad av att läsa.

I Jag är en tjuv får vi möta säkerhetsvakten Roland. Roland är en äldre herre som jobbar på en stormarknad i en mindre svensk stad. Han sköter sitt jobb dag ut och dag in ända tills en dag då han tar fast en ung pojke för snatteri och pojken vill hellre ha på sig en skylt där det står "Jag är en tjuv" - en skylt som är ett resultat av en av de många mötena och workshoparna den nya chefen har infört - istället för att bli anmäld till polisen. Roland låter pojken bära skylten under en hel dag och därefter tar hela konceptet spinn. Ledningen för stormarknaden tycker det är bra och andra butiker och övriga vuxna likaså, men ungdomarna i staden är inte alls lika med på konceptet.

Som vanligt tangerar Karlsson Kafkastämning. Det vardagliga som helt plötsligt känns lite instängt, lite annorlunda, lite absurt. Det är dock betydligt mer Kafkastämning Karlssons andra alster än i denna, men det finns ändå ett litet stråk av något absurt i hans roman.

Dessvärre tycker jag att romanen ibland känns lite långtråkig och som att många av kapitlen som rör Rolands bakgrund, hans exfru och exfruns nya man samt Rolands bror och brorsöner, känns som utfyllnad i väntan på att få läsa om vad som händer i nutid, på Rolands arbete. Jag hade föredragit om Jag är en tjuv hade varit en novell. Den hade kunnat stramats upp och vi hade förlorat Rolands bakgrund, men det hade inte gjort så mycket eftersom jag ändå inte tycker att det gav särskilt mycket till Roland och hans agerande i nutid.

Jag är en tjuv
Jonas Karlsson
Wahlström & Widstrand
2015
240 s.

lördag 13 februari 2016

Januari 2016

Trots en tung månad rent mentalt, så lyckades jag ändå läsa fyra böcker i januari, vilket inte är helt fy skam. Det är till och med fler böcker än vad jag brukar läsa när jag mår bra. Dessvärre var ingen av böckerna nöjesläsning, utan alla hade med mitt jobb att göra på ett eller annat sätt och det var kanske därför som jag också tappade läslusten helt i januari. För tillfället håller jag på att läsa om Harry Potter and the Goblet of Fire för att väcka min läslust till liv igen och för att jag alltid återvänder till Harry Potter när jag har det tungt i livet. De böckerna är mina ultimata comfort reads.

Nåväl, året började på Åland dit jag och min sambo åkt för att fira nyår med min familj som bor där. Jag läste ut Paulina & Fran på färjan hem och påbörjade Gatukatten Bob av James Bowen, som de arbetade med på mitt nya jobb under förra året. Jag trodde inte att jag skulle tycka om boken så mycket, speciellt inte i översättning, men inget slår böcker som utspelar sig i London, så jag kände mest Londonnostalgi och blev till slut ändå lite fascinerad av både Bob och James. Efter det läste jag två pedagogikböcker: Formativ bedömning av Carolin Heyer och Ingeborg Hull samt Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg. Två böcker som gett mig nya uppslag i min undervisning. Jag avslutade månaden med att läsa Jag är en tjuv av Jonas Karlsson eftersom att min nya ämneskollega vill arbeta med den framöver. Jag trodde att jag skulle gilla den mer än vad jag gjorde, men jag tyckte att den blev lite långdragen. För mig hade den nog fungerat bättre som en novell, ett medium jag tycker att Karlsson är betydligt bättre i.

Mina förhoppningar för februari är att min läslust inte ska avstanna helt eftersom jag vet att jag mår så mycket bättre om jag har en bok på gång.

onsdag 10 februari 2016

Paulina & Fran - Rachel B. Glaser

Efter att jag såg att Holly på Library at the Edge of the World hade läst Paulina & Fran och sa att den liknade Caitlin Morans böcker och tv-serien Girls så blev jag genast intresserad. När den dessutom utspelar sig på ett universitet och har både konst och feminism som teman, bland annat, så kunde jag inte motstå att bli intresserad. Jag satte upp den på min önskelista på Book Depository och tänkte inte mer på det förrän jag blev kontaktad av Granta som undrade om jag ville läsa. Om jag ville?

Paulina & Fran handlar om, you guessed it, Paulina och Fran som båda går på ett artsy college i USA. De lär känna varandra tidigt i boken och man får följa deras begynnande vänskap genom hela collegetiden.

Glaser fokuserar mer på att beskriva och utforska Paulina och Fran, deras personligheter och deras vänskap, snarare än att skriva en handlingsdriven roman. Jag som brukar säga att jag älskar romaner utan handling kände mest att om jag ska läsa en bok som så minutiöst utforskar två karaktärer så känner jag att jag måste gilla dem. Och det gör jag. Men jag kan inte låta bli att störa mig på Paulina. Hon är snobbig, naiv och bortskämd. Hon får alltid som hon vill och skiter fullständigt i andras åsikter och känslor. Fran däremot är den lite mer lättpåverkade av de två, den som går med på allt Paulina gör eller säger utan någon större eftertanke.

Även om jag gillar miljöerna, de flesta av karaktärerna och Glasers språk, så höll boken ändå inte riktigt upp till mina förhoppningar (eller förväntningar) och det beror till största del på Paulinas personlighet som jag inte klarade av. Det gick dock aldrig så långt att jag avbröt läsningen, så som jag gjorde med The Corrections av Jonathan Franzen, när jag inte tålde hans karaktärer. Paulina & Fran är en bra bok, men inte så fantastisk som jag hade hoppats på. Jag håller dock med Holly, gillar du Caitlin Moran, Girls, feminism, LGBT-tematik, universitet och konst kan boken nog falla dig i smaken.

Paulina & Fran
Rachel B. Glaser
Granta
2016
256 s.

söndag 7 februari 2016

Mina bästa läsupplevelser 2015

Sent omsider kommer nu en lista på mina tio bästa läsupplevelser under 2015. Jag hade egentligen tänkt att publicera den här listan någon gång i januari, men livet kom emellan och nu gillar jag ändå att jag gått och grunnat på den här listan så pass länge att den inte kan ha skrivits i affekt.

2015 var året då jag tog examen efter fem och ett halvt års studier och började jobba som lärare. Det var också året då jag sa hejdå till en fyraårig karriär som säljare i bokhandlar och saknade det så mycket att jag skapade den här bloggen, vilket jag inte ångrar en sekund. Bloggen tvingar mig att reflektera mer över min läsning och motivera mina åsikter utöver "jag gillade den" och den har också gjort att jag upptäckt nya läsupplevelser och fått nya läsande vänner.

2015 läste jag 43 böcker, vilket är lite färre böcker än vad jag hade tänkt mig. Mitt mål är alltid 50, men jag är nöjd ändå eftersom jag läste mycket intressanta böcker och jag läste dessutom fler forskningslitteratur och pedagogisk litteratur, vilket har hjälpt mig i mitt arbete. Men nu har vi slutligen nått kärnan av denna bloggpost: mina tio bästa läsupplevelser 2015, presenterade i kronologisk ordning så som jag läste dem.



All the Bright Places av Jennifer Niven: Årets första starka läsupplevelse var All the Bright Places av Jennifer Niven (nu i svensk utgåva med namnet Som stjärnor i natten, utgiven på Lilla Piratförlaget i september förra året). I början var jag förhållandevis sval inför boken, men ju längre jag läste, desto mer fast blev jag och mot slutet låg jag och snyftade i sängen mitt i natten. Jag träffade dessutom Jennifer Niven i mars på Waterstones Piccadilly och det var magiskt. Jag ser mycket fram emot hennes nya bok Holding Up the Universe som släpps i oktober.

The Paying Guests av Sarah Waters: Den här boken köpte jag när jag var på praktik i London i mars eftersom Waters alltid är London för mig. Ingen besjälar staden så som hon gör. Jag började dock läsa boken på en spahelg i Thorpe-le-Soken, men fortsatte när vi var tillbaka i stan och även när jag var tillbaka i Sverige. Det är en riktig tegelsten och ibland lite väl långdragen, men den var ändå tillräckligt bra för att vara en av mina bästa läsupplevelser under 2015.

Station Eleven av Emily St. John Mandel: Årets bästa bok för mig, hands down. Jag trodde jag var trött på dystopier, men Mandel ger ett unikt anslag genom att undvika katastrofscenerna totalt och istället fokusera på hur man lever, och överlever, efter att 99% av jordens befolkning dött ut. Den största frågan som gäckat mig under året som gått, och som fortfarande gäckar mig, är: VARFÖR HAR INGET SVENSKT FÖRLAG GETT UT DEN ÄNNU?

I'll Give You the Sun av Jandy Nelson: Jag väntade med att läsa Nelsons senaste eftersom jag tyckte om hennes debut så himla mycket, men när jag väl läste undrade jag varför jag väntat så länge eftersom jag tyckte om I'll Give You the Sun mer än The Sky is Everywhere. Jag går fortfarande och tänker på både Noah och Jude väldigt ofta trots att det är ett halvår sedan jag läste om dem.

More Happy Than Not av Adam Silvera: Ytterligare en YA som jag klämde i somras och inte kunde släppa. Dessvärre har jag inget eget exemplar av boken på bilden eftersom jag lånade den på biblioteket, men jag ska köpa den så snart som möjligt eftersom att jag kommer att vilja läsa om den. Jag ser mycket fram emot hans nästa bok History is All You Left Me som förväntas publiceras i januari 2017.

Between the World and Me av Ta-Nehisi Coates: Kanske vår tids viktigaste bok. Läs nu.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer: Den här boken klämde jag under en helg när jag egentligen borde ha fått undan lite rättningshögar, men jag kunde inte släppa den. Den gick otroligt fort att läsa, men innehållet är verkligen inget lättsmält. Jag längtar tills den släpps i pocket och vi kan köpa in den till min skola så att jag kan få arbeta med den med mina elever.

Dept. of Speculation av Jenny Offill: Litteratur. Poesi. Filosofi. Vardagen. Brooklyn. Vad mer kan man behöva? Finns nu på svenska hos Natur & Kultur med namnet Avd. för grubblerier.

The Name of the Wind av Patrick Rothfuss: Om det inte vore så att Station Eleven bara måste vara min favoritläsning 2015, så skulle The Name of the Wind utan tvekan vara det. Kvothe är min nya kärlek och jag påminns om min ungdoms frenetiska Harry Potter-läsning och får ett återuppvaknande gällande fantasygenren. Under sportlovet har jag inte planerat att göra någonting annat än att läsa uppföljaren The Wise Man's Fear som också den är en tegelsten utan dess like.

Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri: Året, och denna lista, avslutas med Khemiri. Så fort Khemiri publicerar något nytt så vet man att det kommer att bli ett bra år och Allt jag inte minns är ingen besvikelse. Khemiri visar återigen vilken sann ordkonstnär han är och jag känner lika stora delar avund som beundran inför hans hantverk. Tack och lov fick han Augustpriset i år. Han hade kunnat bli en Leonardo DiCaprio annars.

Ut ur dvalan - Fiktioner är tillbaka

Januari är den värsta månaden jag vet. Jag blir så säsongsdeprimerad på grund av det allmänna mörkret och avsaknaden av solljus att jag ibland bara blir helt loj. När jag fick jullov varvade jag ner och fick chans att smälta alla nya intryck efter min första termin som lärare. I januari började jag dessutom arbeta på en ny skola, samtidigt som jag och min sambo gick på visningar varje helg. Jag började helt enkelt må väldigt dåligt av all stress och allt det nya att jag helt stängde av. Gick till jobbet, men det var också allt. Jag har inte läst något, inte umgåtts med några och inte bloggat.

Nu är det februari, vi har köpt en lägenhet och jag har så smått börjat läsa igen och känner också att jag vill blogga igen. Förhoppningsvis kommer snart en försenad årsbästa och några recensioner på en blogg nära dig.